Läste ett (i mitt tycke) raljant inlägg på Linked in om att utmattningssymptom och psykisk ohälsa inte alltid är arbetsrelaterad- nej, så klart är den inte det.

Tänker på en mamma som ringde mig i veckan ang träningsråd för sina barn. Två tonåringar, en pojke o en flicka, båda med ADHD och autism. Får hon den vila och återhämtning hon behöver under semestern, tror ni?

Tvärtom-
sommarlovet betyder att de vanliga rutinerna inte finns och man får hela tiden smärtsamma påminnelser om vad barnet inte klarar av. Att hela tiden försöka förutse vilka situationer som kan bli svåra, kratta manegen så gott det går och sen ändå få ta hand om de konflikter som uppstår… sökandet efter lösningar ex koständringar eller metoder som kan underlätta för barnen tar energi + att hitta på vettiga och roliga aktiviteter för barnen som har svårt med kompisar och därför får mamman funka som sällskap och kompis också OCH dessutom sköta ett hem.

Då har vi inte tagit upp allt extra som hon gör under skolåret t ex alla otaliga kontakter o möten med skolan, som inte förstår och tillgodoser barnens behov, alla möten på bup alla läkarbesök och utprovning av mediciner, psykologutredningar mm

Hon kan heller inte göra sig av med problemet som orsakar stressen.
Så visa lite ödmjukhet o respekt- vi vet väldigt lite om hur andra har det…

Alla som är lyckligt lottade och har barn utan diagnoser el svårigheter, som fungerar och har kompisar -tacka er lyckliga stjärna och ha i minnet att alla föräldrar har det inte så. Baka en tårta och fira. Alla föräldrar som har barn med diagnoser- baka en tårta och fira dom som kämpar så hårt ❤️