En kvinna tog kontakt med mig angående sin tioårige son, en idrottskille som alltid upplevts som klumpig men alltid varit positiv och gjort sitt bästa.

”I helgen hittade jag diagnosen DCD (Developmental coordination disorder, bristande motorisk förmåga) när jag googlade och sen läste jag om dig och din verksamhet på facebook. Det var som att allt föll på plats och jag har gråtit, varit arg och även skrattat.

Arg känner jag mig för att jag har verkligen sökt och bett om hjälp för honom hos läkare och allt annat jag kommit på, för jag har alltid känt att något inte stämmer- jag har trott att han var utvecklingsstörd. Men ingen, inte ens BVC reagerade utan sa att allt var normalt. Sen kom jag att tänka på alla gånger jag skyndat på honom och varit irriterad för att han varit så klumpig och seg. Jag har så dåligt samvete för det för han har ju sagt att han inte kan skynda sig och att jag bara stressar honom. ”

Dåligt samvete får man som förälder men man får försöka vila i att man gör så gott man kan, med den vetskapen man har för tillfället. När man har kunskap kan man göra annorlunda…

Postat i Barn och idrott, Blogg, Föräldraskap, Okategoriserade